Publicerad 2017/11/01 av Hackad.se
Personlig integritet är ett rättsligt begrepp som skyddar enskilda individer mot intrång i privatlivet samt vem som har tillgång till personens privata information. Om vi ser till begreppet integritet så innefattar det vad vi i vardagen kanske främst tänker på, rätten att inte bli kränkt, rätten att få säga nej, personligt utrymme samt vad du kan välja att undanhålla från till exempel arbetsgivare eller kollegor.
Just integritet är vi i Sverige generellt sett bra på, skämten internationellt om hur svenskar köar till bussen för att måna om sitt personliga utrymme, till hur förskolor lär små barn integritet och att säga “stopp” för att förebygga sexuella övergrepp. I den här texten kommer vi att fokusera på det rättsliga begreppet personlig integritet och hur vår privata information hanteras online. Vi utgår från information sammanställt i Internetstiftelsen i Sveriges undersökning om svenskarnas internetvanor. Hela undersökningen kan du
Enligt IIS undersökning om svenskarnas internetvanor är det nära 100 % av svenskarna under pensionsåldern som använder internet dagligen, och i gruppen 76 år och äldre är det fortfarande över hälften som använder internet regelbundet. Vid två års ålder använder redan 79 % internet dagligen, och samma siffra uppnår 98 % vid sex års ålder. Även om en stor del av den privata internetförbrukningen går till underhållning som video och TV, musik, videochatt och spel så kräver nästan alla dessa medlemsskap via hemsida eller appar. Hälften av alla svenska internetanvändare prenumererar och betalar för en musiktjänst, och nästan hälften betalar för en filmtjänst. Så vad är det för information du delar med dig av, och vem är det som har tillgång till det? Gemene man är mycket noga då det handlar om banköverföringar eller onlinebetalningar, men tänker kanske inte två gånger innan den nya spelappen får tillgång till diverse information för att installeras på telefonen?
Enligt undersökningen har svenskarna stor tilltro till sin egen källkritik, om de faktiskt har god källkritik eller ej svarar inte undersökningen på. Hur och i vilken utsträckning internet påverkar oss och våra val är svår att mäta. Hur många är medvetna om att sökningar och annonser är personanpassade? Finns inte rasism om det inte dyker upp i nyhetsflödet på Facebook? Är antal likes ett trovärdigt mått på lycka? Från och med höstterminen nästa år kommer en ny läroplan börja gälla. Den nya läroplanen integrerar internetanvändning i flera ämnen. Grundläggande programmering tillkommer, liksom källkritik och nätetik.
Skolverket sammanfattar den nya läroplanen i fyra punkter:
Att internetanvändning och personlig integritet blir en del av den svenska utbildningen är mycket positivt. Mer kunskap ger individen möjlighet att fatta bättre val och skydda sig själv mot brott i större utsträckning. Följande diagram visar svaren på påståendet “Jag är oroad att stora företag som Google och Facebook inkräktar på min personliga integritet på internet".
Exakt vad personerna är oroade för framgår tyvärr inte. Det kan vara allt från riktad reklam, till att uppladdade bilder är offentliga. Kanske att personliga uppgifter skulle delas med tredje part, eller rent av att konton är lätta att hacka. Om vi jämför med svaren för påståendet “Jag är oroad att myndigheterna inkräktar på min personliga integritet på internet” så ser vi att svenskarna har större tilltro till myndigheterna än kommersiella företag. En av anledningarna kanske är säkerhetsåtgärder vid inloggning för myndigheters tjänster?
För att måna om din egen integritet kan det ändå vara värt att tänka en extra gång innan du väljer att dela information online.
Enligt samma undersökning använder nästan alla i befolkningen banktjänster online. Swish har vuxit i popularitet och används nu av 66 %. Att legitimera sig online med hjälp av bankID är vardagsmat, samma sak gäller för att handla online. Kan vi dra slutsatsen att svenskarna känner sig trygga online och att deras personliga integritet är skyddad? Att banker och betallösningar förvaltar våra personuppgifter säkert och korrekt är givetvis en självklarhet för att deras kunder ska fortsätta att använda deras tjänster. Tyvärr blir ID-kapning allt vanligare och det är inte bara slarviga eller naiva personer som drabbas. Under första halvan av 2017 anmäldes ca 13 000 brott, men det finns troligtvis ett stort mörkertal. Enligt IIS undersökning är det 2 % som har råkat ur för att deras kreditkortsuppgifter har blivit stulna när de använt internet någon gång under det senaste året. Undersökningen visar även att var tredje internetanvändare har blivit kontaktad av någon på internet som bett om att få personliga uppgifter eller bankuppgifter under det senaste året. Ge aldrig ut några personliga uppgifter till någon som kontaktar dig online, via telefon eller på gatan, inte ens om det ser ut att vara från din bank eller annan trovärdig källa som polis eller myndighet.
Det finns några tips som alltid gäller. Du har säkert hört dem förut, men se till att göra slag i saken den här gången! Annars är det lite som att köpa larm efter att du har haft inbrott. Att vi alltid ska logga ut om vi använt en enhet som inte är vår personliga har blivit en vana för de flesta, låt även dessa tips bli en naturlig vana för dig.
Om du upptäcker att du har blivit drabbad av brott ska du genast kontakta din bank för att spärra dina tillgångar. Spärra eventuella kort, körkort eller andra ID-handlingar om de blir stulna. Spara allting som kan användas som bevis och polisanmäl direkt. Om du upptäcker att någon har tagit kreditupplysning på dig finns det risk att någon till exempel försöker ta ett lån i ditt namn. Du kan då spärra ditt personnummer. Med våra tjänster kan du bevaka dina personuppgifter och snabbt få larm om något misstänkt händer. Om du anser att du har blivit kränkt eller att dina personuppgifter har använts olämpligt så kan det vara fråga om brott mot personuppgiftslagen (PUL). Du kan läsa mer om tillämpning och dina rättigheter hos Datainspektionen. Danna lag kommer dock att ersättas med dataskyddsförordningen den 25 maj 2018.
Kategorioer
